Tack för all pepp och kärlek!

De senaste dagarna gar jag mått skit:( Jag har haft en stark känsla av misslyckande, och att jag är dum i huvudet och helt värdelös!

Har man som jag ADHD (gäller nog egentligen alla med NPF) så får man 9 av 10 gånger på ett eller annat vis veta att man misslyckats.

Tex i skolan med pojken som inte kan sitta stilla på stolen i klassrummet och får tillsägelse av läraren gång på gång för att han inte klarar det. Men den där gången han faktiskt sitter där still och lyssnar, då får han inte veta att han gjort något bra! Det händer allt för ofta idag att det går till just såhär! Tyvärr!

Och just såhär har jag känt senaste dagarna/veckorna. Jag klarar inte av saker som jag borde. Jag är usel! Finns inget bra jag gör. Jo, jag har en underbar son!

Men bestämde mig för att inte låta dessa tankar ta över och styra mitt liv. För gör dom det då är jag snart tillbaka där jag var på 11 månader sen. Och jag tänker inte låta det gå så långt!

Men jag erkänner att jag under ett par dagar haft lusten att ge upp allt! Men då har tanken slagit mig. ”Walther då?!”

Tack och lov har jag så goa härliga tjejer omkring mig som finns där, som stöttar och tror på mig och hjälpt mig att komma upp till ytan igen!

Jag är så grymt tacksam över att jag hittat så många fina vänner i en så fin grupp på facebook! Jag vill inte gå ut med namn på gruppen av olika skäl.

De har sina problem och svårigheter. Och kan jag hjälpa någon och stötta så gör jag det! För jag vet att jag får tillbaka så mycket av dom!

Vi finns för varann! Vissa har en större plats i mitt hjärta ön andra. Men alla har en plats där i mitt hjärta!

Och vissa ställer upp och stöttar mer än andra!

Tack för all stöttning!

Häromdagen la jag upp en text här i bloggen. Och jag delar igen! För den är så fin!

Har efter att ha läst om och hört många andra berätta börjat fundera ännu mera på om jag har PTSD (PostTraumatiskStressyndrom).

Ska på halvårsbesök hos min psykiatrisjuksköterska på Öppenpsyk någon gång under september/oktober och ska ta upp detta med henne också. Så får hon förmedla vidare för en eventuell utredning om detta. Och om jag behöver en psykologkontakt för att bearbeta det som jag inte fått bearbeta ordentligt!

Så länge jag inte kan lösenordsskydda inlägg vill jag inte skriva ut vissa saker här! Vilket jag hoppas att ni kan respektera!

Men har insett några saker som jag funderat äver under tiden jag suttit här och skrivit (Tagit över 1h, men har svarat på meddelande, tagit mediciner och lite annat också under tiden):

  • Det är inte alltid en dans på rosor att leva!
  • Det är ingen idé och gnälla och tycka synd om sig själv! (Vilket man lätt gör)
  • Det finns dom som har det sämre än mig!
  • Var tacksam över det du har åstadkommit i livet. Hitta allt positivt! Och lär dig av misstagen! Men älta dom inte! Då mår du sämre!

Jag har bara nu denna stunden hittat flera bra saker som jag åstadkommit! Skit i Jantelagen!

  • Jag har klarat att hålla mitt hem i ordning i 2 månaders tid!
  • Den hjälp jag har idag från psykiatri, boendestöd, kommunen och god man har jag SJÄLV en gång bett om!
  • Jag har i snart 13 år varit mamma till en fin gosse! Han är världens bästa även om vi har våra stunder ibland där det är oerhört tufft!
  • Jag har lärt mig att säga ifrån på ett vettigt sätt!
  • Jag har lärt mig att hantera mina problem och mina begränsningar, även om det ibland brister där.
  • Jag klarade trots motgångar mig igenom grundskolan
  • Jag klarade gymnasiet
  • Jag prövade att plugga på högskola, det gick inte så bra, men jag försökte!
  • Jag har lärt mig att ALDRIG ge upp! Jag fixar det, JAG KAN!

Nu är kl 21 och det är dags att försöka sova lite. Nu är jag trött! Och många tankar surrar i huvudet ikväll!

Kram och Godnatt!

Ta hand om er!//