HerrÅngestsson

Den där Herr Ångestsson kommer på besök då och då. Och varje gång är han precis lika ovälkommen. 

Dock var det längesen nu, men nu kom han på besök, och igår hade han Fru Panikångest med sig också. Lika ovälkommen hon också! Mycket händer omkring oss. Fick nytt brev i onsdags från Walthers dr att man åter skickat brev till Göteborg för bedömning då han återigen äter antibiotika 🙁 Ska dock träffa dr Dahllöf den 23/12 igen. 

Sen får jag (och Peter också)  massa ”skit” från närstående som tycker vi missköter Walther när vi väljer att lämna honom på avlastning på Hattstugan. Det är synd om honom, han kommer få psykiska men mm säger dom. Men att lyssna på hur jag mår eller varför vi gör som vi gör det är inget värt. Vi gör fel och vi är usla föräldrar för det! 

Den enda som lyssnar och som jag kan och verkligen vågar säga allt till är Carola, min kontaktperson på boendestöd. Skickade ett långt sms till henne igår efter att ha haft en lång ångestattack! Kändes mycket bättre sen

Men känner mig tom och ensam. Det är verkligen bara hon som förstår och vet att jag inte lämnar Walther för att jag är egoistisk och tänker på mig själv. Hon vet att mår jag dåligt påverkar det Walther och gör saker ännu värre. Mår jag bra mår Walther bra! 

Sen är Walther inte superglad att va på Hattstugan. I onsdags gjorde vi misstaget att åka hem efter skolan innan vi lämnade honom på Hattis. Över 1h långt utbrott och JAG fick ta hand om Walther så han kom ner i varv igen. Och det gav ångest att se honom så arg och ledsen över att inte få stanna hemma. Men normalt åker vi direkt från musikskolan till Hattstugan. Men det är jullov från musikskolan fr.o.m förra veckan. Så det blev direkt från skolan till Hattstugan. Men Peter körde och gjorde misstaget att köra hem! Blev totalt fel! Jag påminde ändå innan om att köra till Hattstugan. Men han sa att han ”glömde”. 

Av all denna ångest och mer deprimerande tillvaro får jag mer sömnbesvär igen:( bläää! 

Orkar inte mer! 

Ta hand om er!//